Bibliotek 2.0

Utgår vi inte från ekvationen [Bibliotek 1.0 + Webb 2.0 = Bibliotek 2.0] när vi pratar Bibliotek 2.0?

Men lite webbapplikationer eller en helt ny webb gör inget Bibliotek 2.0. Borde inte ekvationen vara [Bibliotek 1.0 + Webb 2.0 = Bibliotek 1.5] ?

Vägen till Bibliotek 2.0 är längre än vi vill se. Webbplatser som biblioteket.se eller minabibliotek.se är inte målet, utan en liten bit på väg. Under ytan, eller bakom webben, är det i stort samma bibliotek.

Laura Cohen har skrivit ett Bibliotek 2.0-manifest, här i en mashup från Youtube:

Manifestet finns även som ren text på http://liblogs.albany.edu/library20/2006/11/a_librarians_20_manifesto.html.

Hur långt har vi kommit? Bibliotek 1.2? Vad tycker du?

 

Chatt/Skype

Nu har jag Meeboat också, iaf med mig själv. Dialogen blev inte så givande. På ett sätt är det ett lättillgängligt kontaktformulär, om man inte är online så ofta. Biblioteksmässigt kan IM vara bra både internt och externt. Om alla eller tillräckligt många är upplopplade inom organisationen.

Skype kräver mer genom att man behöver sitta ostört, inga kontorslandskap här inte. I Skype ska man inte heller vara för många samtidigt enligt min erfarenhet. Men givna användningsområden är kontakt med distansstuderande och för mindre arbetsgrupper som slipper resa kort eller långt. Av både för miljön och ekonomin måste verktyg som Skype och Marratech användas i större omfattning framöver. Även inom LUB, där kanske ställtiderna för möten skulle minska (och vardagsmotionen).

 

RSS

Min rss-erfarenheter är skiftande och jag använder rss på olika sätt. Ett par blogg-feeds har jag i Firefox och där har målet varit att följa med i realtid. Andra flöden har jag till Mozilla Thunderbird där de läggs på hög och utgör ett fokuserat nyhetsarkiv genom att min skrivbordssöktjänst (Copernic) indexerar både mejl och rss-posterna i Thunderbird. Och inget försvinner per automatik. Det är en nackdel med många av de webbaserade läsarna, att de bara visar ett begränsat antal av de senaste posterna. På webben har jag bland annat använd Pluck, Bloglines, Google reader och Netvibes…

RSS kan också användas för att flytta information mellan tjänster eller från webbtjänster för publicering. Men det är ett annat inlägg.

 

Bloggande

Jag har inte stött på några problem vid bloggskapandet, men det var inte heller den första bloggen jag skapat.

Användningsområdena för en blogg är många, ett eget mini-publiceringssystem på webben kan användas externt mot användargrupper, internt inom biblioteket för informationsspridning eller just som en personlig loggbok på webben.

Jag har använt bloggar på olika sätt, några exempel som fortfarande finns på webben:

• För att kommunicera med studenter inom en kurs (BIB052 – Osynliga webben)
• För lagring bra-att-ha-länkar (Alinkcollection)
• Bloggat i ordet allmänna bemärkelse (OMIS [Om Informationssökning])
• Temabloggat tillsammans med andra (Bibliotek 2.0)

Generellt tror jag en blogg ska ha något av följande för att överleva i längden:

• En definierad målgrupp (t.ex. studenter vid inst 142)
• Ett tema (t.ex. info från arbetsgrupp z)
• Minst en person som är engagerad i bloggens ämne
• Ha unikt innehåll för att locka läsare (kanske sammanfattningar av protokoll eller chefens fredagstankar)

Ytterst behöver en blogg inte vara en blogg, WordPress kan användas för statiska sidor och därmed som ett webbplatspubliceringssystem. Var kreativ!